Hej allesammans!
Här kommer rapport från Elvis!
Efter en skakig start där vi upplevde att Elvis plötsligt hade massvis med rädslor, mot folk och andra hundar, har läget ljusnat och just nu känns det som om han är precis den hund vi förväntat oss – en glad pigg slyngel med massa energi, arbetsvilja, reaktioner och en väldigt väldigt liten hjärna... Som min pappa brukar säga – han har en millisekund mellan tanke och handling.
Elvis var som sagt i början väldigt misstänksam mot människor och andra hundar, nu ser vi egentligen inte ett spår av det utan det är snarare överdrivna reaktioner när folk kommer på besök eller vid hundmöten. Han får ett adrenalinpåslag utan dess like och vet inte riktigt vad han vill, men när han väl får hälsa så fungerar det jättebra. Han är ingen tuff kille, med andra hundar så hamnar han lägst i rang. Bla sitter han fortfarande och kissar, vilket antagligen beror på att storebror Legato håller honom rätt kort. Syrran Diamant ser till att han inte får behålla pinnar särskilt länge, så han har inte något lätt liv stackarn... När Diamant löpte tyckte vi först att han var fruktansvärt intresserad och tänkte att det blir nog kastrering på sikt, men när hon gick in i höglöp och Legato (som är kastrerad...) började visa intresse så slutade Elvis helt. Antagligen sa Legato till honom att det är MIN TIK och det accepterade Elvis direkt.
Han har en kamp UTAN DESS LIKE.
Vi har arbetat mycket på att skapa “regler” till kampen och det har fungerat jättebra, vilket gör att den är ett superredskap i träningen. Han har däremot inget behov av att äga något (vill kampa, inte ha...) så det underlättar. Just nu arbetar vi mycket med att kunna hålla i föremål utan att tugga/släppa...
Egentligen fungerar han jättebra i allt arbete. Han är med på allt och har bra fokus. Spår är hans paradgren som faktiskt fungerat bra hela tiden, men även uppletandet går bra. Sen har vi kört lite rapportövningar med honom och det går förutsatt att man riktar honom rätt. Det är väl ett resultat av hans enda hjärncell som bara hinner tänka SPRINGA FORT och inte har tid att tänka på detaljer som att man bör springa åt rätt håll också.
Hemma är han den gosigaste hund jag någonsin träffat – på gränsen till att han är irriterande. Ska helst krypa under skinnet på en och han KRAMAS. På riktigt, han slår frambenen omkring en och klämmer åt. Det är förvånande hur starka dom är med tanke på storleken.
Han verkar tillhöra dom mindre av killarna. Vet inte mankhöjden men jag tror att han väger ungefär 25 kg.
Vore kul att ha en kullträff till våren! Vore också skoj om vi kan arrangera gemensamt MH (stackars testledare...)
Hälsningar Emma (Petri hälsar också, han kan inte skriva just nu för Elvis ligger på honom...)
december 2011